torsdag 17 april 2014

To fall or not to be fooled by the vision

Mitt nyårslöfte för 2014 var att bli kär, i någonting, någonstans eller bara i någon. Ett löfte om att våga känna, att våga prova, att våga falla utan att veta vad som tar emot. Det är nu mitten av april, våren har redan slagit ut och kärleken borde spira i alla vrår och det gör den nog i mitt liv när jag tänker efter.

Sedan årsskiftet har jag tagit hand om lite av mitt baggage, slutat leva med ett what if, ramlat rakt ner i kalla, våta, kantiga hårda klippor som slog upp djupa sår och kylde ner hela mig på ett obehagligt sätt men kort därefter gick solen upp över dessa klippor och helt plötsligt var det den bästa platsen jag kunnat tänka mig. Jag har chansat, provat, lekt, njutit, älskat, hatat, skrattat, gråtit haft fyra helt underbara månader både i ensamhet och sällskap!

Tro fasiken att jag har blivit kär! Varit kär! Är kär! Ska bli kär! Jag är upp över öronen förälskad i mitt nya yrke, pirrigt kär i tanken på min framtid, olyckligt kär i mitt saknade Barcelona, hopplöst förälskad i livet, och för första gången på år är jag kär i Sverige! I detta regniga land som för det mesta gör mig besviken med sitt dåliga humör, men som har sina sidor som man inte kan annat än älska; kvällssolen på balkongen, fågelkvittret på morgonen, kranvattnet(?!), dofterna från alla blomstrande trädgårdar, att affärerna är öppna på söndagar, Jag har hittat så många kvalitéer med detta land så jag kan nästan tänka mig att inte emigrera för alltid - med sverige upplever jag en äkta och ärlig kärlek.

Men under dessa månader har jag också upplevt något som inte varit äkta, jag har blivit lurad att tro att människor är på ett annat sätt än de senare visar sig vara, har blivit lurad till att bortse från magkänslan, har ofrivilligt fallit med löften om att bli fångad för att sedan ta smällen på egen hand. Jag har även träffat den där klockrena matchningen men som i vimlet av annat försvann.

Mest av allt har jag insett hur lyckligt lottad jag är som kan vara så hopplöst förälskad i mitt liv! Mina fantastiska vänner, mitt super roliga jobb, mitt fullproppade schema, mitt aldrig tomma bankkonto, min familj, mina underbara kunder, mina erfarenheter, min framtid, mitt allt! Jag är så galet tacksam att något varje dag får mitt hjärta att slå lite extra fort - så himla underbart!

Tror att jag kan bocka av det nyårslöftet från listan och konstatera att jag blir nog lite kär lite hela tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar