2014

Det är första januari och återigen känns det sådär märkligt att skriva vilket år det är, 2014, det har inte riktigt hamnat rätt i munnen eller satt sig automatiskt i fingrarna än, det brukar ta några veckor, precis som alla andra januari som har passerat. Jag har jullov från skolan och har varken koll på tid eller dag, jag vilar upp mig inför våren som kommer och njuter av att ha tid att känna efter.

År 2013 var ett händelserik år, jag gick, snabbt så jag inte hann ångra mig, ifrån mitt livs största dröm, vägrade se det som ett misslyckande och hävdade att det var ett val! Jag valde att gå därifrån, en del av sanningen absolut men en stor del var också att rädslan var stor, jag var ensam med stort ansvar; vad händer om det inte går? Vad händer om det går?

Jag tog semester och åkte med en nästintill okänd person till Dubai för att uppleva och njuta. Resan var fantastisk och denna okända person hann jag lära känna haha.

Denna resa var dock inte tillräcklig så snabbt efter hemkomsten lämnade jag allt, sa upp mig från mitt chefs jobb, flyttade ur lägenheten, packade väskan och flyttade impulsivt till Barcelona och Spanien för att jobba på minimum lön som telefonförsäljare.

En fantastisk tid som jag är oändligt tacksam för! Telefonsäljar karriären var kort med framgångsrik och istället blev det lång semester för att sedan lämna innerstaden och jobba som barnflicka hos en underbar familj. Njöt av en helt underbar sommar och blir nästan tårögd av att tänka tillbaka på den då jag bara vill spola tillbaka tiden och vara där igen!!!

Sen blev hemflytten till Sverige lika spontan och hastig som flytten härifrån, den här gången var det frisörutbildningen som lockade och fick gå före njutningen. Utbildningen visade sig också vara helt underbar så återigen ett bra val och en enorm tacksamhet. Åkte till Stockholm och gick på catwalken på Björn Axéns 50 års firande och på hemma plan jobbade jag rumpan av mig för att få allt att gå runt.

Har under året självklart upplevt några tunga motgångar och fält många tårar, tappat vissa vänner, fått några riktiga uppvaknanden, varningsklockor har ringt, hjärtat har ramlat i bitar. 

Men nya vänner har jag hittat, vägen framåt har blivit lite rakare, jag har lärt av mina misstag och jag har levt och njutit!


Klackarna har slagit i taket många gånger och när en mojjito eftermiddag har gått över till en ute kväll som sen blivit party natt och som sedan avslutas med fina människor på stranden i väntan på soluppgången och nattbad så kan man inte klaga på livet alltså! Så när jag känner mig trött på livet och kylan ibland tänker jag tillbaka på dom där gångerna, soluppgångarna, och bara fylls av värna och kärlek!

Tack för 2013! 2014 år oskrivet men jag tvivlar inte på att jag kommer ha lika mycket underbart att vara tacksam över om 365 dagar igen.