Inuti mitt huvud

I vimlet av andra lever jag för stunden, älskar jag livet och jag bara gör, utan att tänka efter

Jag har så himla mycket i mitt liv, två lägenheter, två sängar, två städer, två bankkort, massor utav människor, vänner för dagen, kärlekar för natten. Så mycket som fyller mitt liv, tar min tid och ger mig ett par konstant leende läppar, som oftare än sällan är i kontakt med ett par andra...

Men i tystnaden och ensamheten kommer tankarna och verkligheten
Sigge Eklund sa i en podcast att "det är inte farligt, de saker som är farligt på riktigt är ju att växa upp i ett kärlekslöst hem...."

- Och det är farligt! Att växa upp utan att bli bekräftad, utan att bli gränslöst älskad, utan att bli sedd, utan att bli accepterad det är Jag ett levande vittne på att det är farligt.

För om man växer upp utan kärlek så blir man rädd för mörkret för att du inte vet om det finns någon där att dela det med, rädd för tystnaden för att du inte vet om någon kommer bryta den, rädd för att lära känna människor för att du inte vet om du kommer bli accepterad,  rädd för att älska för att du inte vet om du kommer bli älskad, rädd för att prata för att du inte vet om någon kommer lyssna.

Det är farligt att växa upp utan kärlek, för då kan man bli som Jag.